Rapport: Sammanställning av kommunala vattendokument i Norra Östersjöns Vattendistrikt

Sammanfattning

Länsstyrelsen Stockholm har inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters sammanställt och analyserat kommunala vattendokument i Norra Östersjöns Vattendistrikt. Syftet med sammanställningen är att ge en översikt över vilka kommuner som tagit fram vilka typer av vattendokument, vilka likheter och skillnader de olika dokumenten har och genom dessa identifiera inom vilka områden kommunerna kan behöva extra stöd och verktyg i sin vattenplanering. Resultatet ska användas till en kommande checklista om goda råd för kommunala vattendokument som projektet avser arbeta fram under 2022.

Rapporten är skriven för såväl kommuner som handläggare på länsstyrelser som vill ha en översikt av de kommunala vattendokument som finns i distriktet och deras innehåll. Analysen av innehållet visar inom vilka områden kommunerna kan behöva extra stöd i sitt arbete med strategisk vattenplanering. Den är också framtagen som ett stöd till kommande aktiviteter inom LIFE IP Rich Waters.

Resultatet visar att det är vanligast att en kommun har en policy, strategi eller riktlinjer för hantering av vatten- och avlopp. Ungefär hälften av kommunerna har ett mer övergripande dokument i form av en vatten- eller blåplan eller någon form av dagvattendokument. Ungefär en tredjedel av kommunerna har ett lokalt åtgärdsprogram, och dessa är i hög utsträckning koncentrerade till Stockholms län och särskilt Stockholms stad. Åtgärdsprogrammen är ofta framtagna i samarbete mellan flera kommuner. Få lokala åtgärdsprogram hittas i de andra länen. Att kommunen har en egen vattenförsörjningsplan är ovanligt, men i tre av länen (Dalarna, Stockholm, Östergötland) finns det en regional vattenförsörjningsplan och i Södermanlands län pågår arbete med att ta fram en sådan.

Inledning

Många vattenmiljöer i Sverige har stora problem, bland annat på grund av övergödning, fysiska förändringar och miljögifter. Även om åtgärder görs för att förbättra vattenmiljöerna kan det ta lång tid innan vi ser effekterna. Vattenmyndigheterna i Sverige har tagit fram åtgärdsprogram, som tydligt beskriver vad som behöver göras för att nå målen – och vem som är ansvarig. Projektet LIFE IP Rich Waters beviljades medel för att under 7,5 år, med start 2017, bidra till en förbättrad vattenmiljö, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. För att uppfylla detta genomförs delprojekt med syftet att utveckla nya metoder, testa ny teknik samt sprida information om hur vattenkvalitet kan förbättras genom konkreta projekt.

Vattnet har många värden, både ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Planeringen bör därför vara framtidsinriktad men ändå adressera de utmaningar som kommunen står inför på kort sikt samt klara de lagkrav som åligger kommunen enligt till exempel miljöbalken, plan- och bygglaget eller lagen om allmänna vattentjänster. Vattenplaneringen bör också adressera hur arbetet ska bedrivas inom kommunen genom att skapa en robust organisation för arbetet och fastställa ansvarsförhållanden, fastställa hur samverkan ska ske med externa aktörer samt besluta om val av metoder för prioriteringar och processer för genomförande av åtgärder.

Läs mer här: Vad är strategisk vattenplanering? – Strategisk kommunal vattenplanering

För att nå miljökvalitetsnormerna är det många kommuner som arbetar med att ta fram eller revidera olika kommunala vattendokument, och många efterfrågar stöd i såväl inriktning som innehåll. En viktig del av projektet är att stötta kommuner i olika vattenplaneringsprocesser genom att visa upp goda exempel och dela erfarenheter mellan kommuner och länsstyrelser. Erfarenhetsbyte och kunskapsöverföring mellan kommuner är viktiga verktyg för att sprida ringar på vattnet och få genomslag i stor skala i arbetet med vattenplanering.

Under hösten 2021 utförde Länsstyrelsen i Stockholm en sammanställning och analys av kommunala vattendokument med fokus på Norra Östersjöns Vattendistrikt (NÖVD), med syftet att bidra till erfarenhetsöverföring och kunskapshöjning kring kommunala vattendokument. Kommunala vattendokument är exempelvis vatten-/blåplaner, lokala åtgärdsprogram, dagvattendokument, och vattenförsörjningsplaner. Sammanställningen av vattendokument utfördes inom ramarna för EU:s projekt LIFE IP.

Läs mer om projektet LIFE IP Rich Waters här: Startsida – LIFE IP Rich Waters

Mål

Mål med sammanställningen är att

  • Ge en lättöverskådlig bild över framtagna kommunala vattendokument inom Norra Östersjöns Vattendistrikt
  • Bidra till erfarenhetsöverföring och inspiration i kommunernas fortsatta arbete med strategisk vattenplanering.
  • Förenkla utformande och revidering av kommunala vattendokument i kommunernas framtida arbete.

Målgrupp

Rapporten är skriven för såväl kommuner som handläggare på länsstyrelser som vill ha en översikt av de kommunala vattendokument som finns i distriktet och deras innehåll.

Metod

Avgränsning

Geografiskt har sammanställningen avgränsats till de kommuner som ingår i Norra Östersjöns Vattendistrikt.

Nedan redogörs de kategorier av dokument som granskats i sammanställningen. Fetmarkerade kategorier har även analyserats utifrån innehåll.

  • Vattenplan
  • Blåplan
  • Dagvattenplan
  • Dagvattenstrategi
  • Dagvattenpolicy
  • VA-plan
  • VA-strategi
  • VA-policy
  • Vattenförsörjningsplan
  • Lokalt åtgärdsprogram

Notera att dokumenttitlar kan skilja sig åt mellan kommunerna, då det inte finns nationellt överenskomna namn och vägledning kring innehåll för de flesta typer av kommunala vattendokument. För vidare förklaring av dokumenttyper se gärna Handbokens Bilaga 4e: Vattendokument – en orientering.

Insamling

Dokumenten samlades in via sökmotorn Google och kommunernas lokala hemsidor med sökord som matchar dokumenttyperna. För att undvika utelämning av dokument som ej publicerats eller vars titlar skiljde sig från sökorden, kontaktades även alla kommuner i distriktet, med en förfrågan att bekräfta att de dokument som samlats in stämde överens med kommunens situation. I de fall där kommunerna ej återkommit har vi antagit att uppgifterna stämmer.

Resultat

DokumenttypAntal
Vattenplan15
Blåplan3
Vattenprogram och andra övergripande dokument13
Vatten- och blåplaner totalt31
Dagvattenplan4
Dagvattenpolicy23
Dagvattenstrategi13
Övriga liknande dagvattendokument12
Dagvattendokument totalt52
VA-plan32
VA-policy18
Övriga liknande VA-dokument15
VA-dokument totalt65
Lokalt åtgärdsprogram12
Lokal vattenförsörjningsplan8
Tabell 1 visar antal framtagna dokument inom de kategorier som granskats i sammanställningen.

I tabell 1. ser vi hur fördelningen av det totala antalet insamlade vattendokument är fördelat i distriktet för vatten- och blåplaner, dagvattendokument och VA-dokument. Högst antal dokument hittar vi i kategorin för Vatten och Avlopp och detta är främst VA-planer. Notera att en kommun kan ha flera dokument inom samma övergripande kategori. En kommun kan t.ex. ha både en VA-policy och en VA-strategi.

I tabellen nedan ser vi istället hur fördelningen av dokumenten per kommun ser ut i distriktet.

Dokumenttyp Antal kommunerAndel kommuner %
Vatten- och blåplaner totalt3041%
Dagvattendokument totalt4257%
VA-dokument4662%
Lokalt åtgärdsprogram2432%
Lokal vattenförsörjningsplan811%
Tabell 2. visar hur många av kommunerna i Norra Östersjöns vattendistrikt som tagit fram minst ett dokument inom de övergripande kategorierna Vatten- och blåplaner, Dagvattendokument, VA-dokument, Lokalt åtgärdsprogram och Lokal vattenförsörjningsplan. Tabellen visar även hur stor andel i % av kommunerna i distriktet som tagit fram dokumenttypen.

Tabell 2. Antal kommuner i distriktet som tagit fram minst ett dokument sorterat efter kategori. Tabellen visar även hur stor andel av kommunerna i distriktet som tagit fram dokumenttypen i %.

För detaljerad redogörelse över kommunala vattendokumenten och de kommuner som tagit fram dem, se Vattendokument i Norra Östersjöns vattendistrikt

Analys och diskussion

Vi kan generellt se att kommuner i Stockholms län har fler kommunala vattendokument än i övriga län i distriktet. Ett fåtal mindre kommuner saknar helt kommunala vattendokument i undersökta kategorier. I mindre kommuner är det vanligt med olika typer av VA- och dagvattendokument i form av en policy eller strategi. Däremot är det ovanligare med en vatten- eller blåplan för dessa. 30 av 74 kommuner arbetar idag med framtagning eller revidering av kommunala vattendokument i alla kategorier i sammanställningen.

Som vi ser i resultatet har 41% av alla kommuner en vattenplan eller blåplan. Botkyrka är ett exempel som istället har ett Vattenprogram som även innehåller lokalt åtgärdsprogram. Västerås kommun har två separata dokument, ett som utgör ett kunskapsunderlag i form av ett Bakgrundsdokument och en separat Handlingsplan för yt- och grundvatten. Även Uppsala kommun har ett Vattenprogram samt ett separat dokument som utgör handlingsplan för denna.

62% kommunerna i distriktet har någon form av VA-dokument framtaget, främst VA-planer. 57% av kommunerna har någon typ av dagvattendokument i dagsläget och dessa utgörs främst av dagvattenpolicyer. Endast två kommuner i distriktet har idag en antagen dagvattenplan, Eskilstuna och Tyresö kommun, men ytterligare tre kommuner arbetar med framtagande av detta.

Botkyrkas kombinerade VA- och dagvattenstrategi, tillsammans med riktlinjer för hållbar dagvattenhantering, motsvarar VA-policy i Havs och vatten-myndighetens vägledning. I Österåker är dagvattenstrategi en del av kommunens VA-plan. Även för Vaxholm ska dagvattenstrategin förtydliga VA-policyns intentioner för dagvatten.

Endast fyra kommuner har framtagna kommunala vattenförsörjningsplaner, men till exempel Stockholms och Östergötlands län har regionala vattenförsörjningsplaner, och även Södermanland arbetar med att ta fram en sådan. I ytterligare fyra av kommunerna i distriktet täcks vattenförsörjningsfrågan i en VA-plan, som i Knivsta kommun. Laxå och Askersund kommun är två av få kommuner som tagit fram egna vattenförsörjningsplaner, under ett gemensamt arbete. Deras arbete började som ett samverkansprojekt under 2009 tillsammans med Lekesbergs kommun, och syftet med framtagandet var att uppfylla miljömålen, gällande lagstiftning, åtaganden i vattenförvaltningen samt för att underlätta den kommunala planeringen. Botkyrka är ett annat exempel, som tagit fram en vattenförsörjningsplan med hjälp av Tyréns. Motiveringen bakom framtagandet är att det utgör en åtgärd i Botkyrkas vattenprogram.

12 Lokala åtgärdsprogram (LÅP) är i dagsläget framtagna i distriktet. 21 LÅP är under framtagande eller i planeringsfas. Inga åtgärdsprogram för grundvatten har påträffats. Lokala åtgärdsprogram är generellt centrerade till Stockholms län och då främst Stockholms Stad. Vi kan se att mindre kommuner i andra län sällan tagit fram den här typen av dokument. Ett exempel på ett undantag är Örebro och Hällefors kommun som arbetar med att ta fram ett LÅP för sjön Saxen. Lokala åtgärdsprogram utgör vanligtvis exempel på mellankommunal samverkan då de är framtagna för vattenförekomster som spänner över flera kommuner. Här spelar också vattenvårdsförbund en roll som samordnare i flera fall. I Tyresån och Kalvfjärden åtgärdsprogram är sex olika kommuner är involverade i arbetet. Flest LÅP hittar vi i Stockholms kommun som har tagit fram eller är delaktiga i femton olika program. Täby och Vallentuna är exempel på kommuner som tagit fram underlag tillsammans till ett kommande lokalt åtgärdsprogram för Vallentunasjön.

Stockholm har samlat information om LÅP och andra samarbeten de är involverade i på Lokala åtgärdsprogram – Stockholms miljöbarometer.

Vid sammanställningens början beslöts att även insamling av Klimatanpassningsplaner var en del av uppdraget. Då en analys nyligen gjorts inom området hänvisar vi istället till IVL Svenska Miljöinstitutets rapport om Sveriges kommuners klimatanpassningsarbete. Ta gärna del av rapporten här: Klimatanpassning 2021 – Så långt har Sveriges kommuner kommit – IVL Svenska Miljöinstitutet

Österåker är ett annat exempel där man istället för en kommunal vattenplan tagit fram en intern plattform utformad som ett åtgärdsprogram för vatten. I programmet ingår det objektsbeskrivningar och allmänna förslag på åtgärder som tagits fram genom en checklista över påverkansfaktorer som applicerats för alla vattenförekomster i kommunen. En karttjänst har även kopplats på för att enkelt sammanlänka skrivna data med kart- och exceldata.

Nästan 75% av planerna har tagits fram inom de senaste fem åren vilket tyder på att det har skett uppväxling i kommunal vattenplanering. Några exempel på kommuner som tagit fram vattenplaner eller andra övergripande vattendokument det senaste året är Danderyd, Enköping, Huddinge, Uppsala, och Vallentuna.

Slutsatser

Sammanställningen visar att det generellt finns flest dokument inom dagvatten och VA. Vatten- och blåplaner är relativt vanligt, men desto mer ovanligt är det att kommunerna har tagit fram ett LÅP. Stockholms län har flest LÅP framtagna och under arbete. Lokala vattenförsörjningsplaner är också ovanligt men detta behov täcks i flera av länen upp av regionala planer.

En analys av innehållet i vatten- och blåplaner har även utförts som en del i uppdraget. Detta resultat redovisas inte här men kommer att användas till framtida aktiviteter inom Rich Waters för att visa upp goda exempel som förhoppningsvis kan leda till en förenklad process för framtida framtagning av kommunala vattendokument.

För att ta del av alla dokumenten som samlats in, kontakta Jenny Enberg vid Länsstyrelsen Stockholm. I dagsläget kan vi inte erbjuda tillgänglighetsanpassade versioner av dokumenten, men ni kan ta del av alla dokument i pdf-format.

Innehållsförteckning

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.